The European Green Deal (EU:s gröna giv)
EU-kommissionen har initierat en färdplan för klimatet, ”the European Green Deal”. Målsättningen är att bli världens första klimatneutrala kontinent 2050. Ambitionsnivån är hög och initiativet omfattar ett stort antal områden så som minskade utsläpp, skydd av den biologiska mångfalden, utfasning av fossila bränslen, energieffektiva byggnader och investeringar i miljövänlig teknik m.m.
Under våren och sommaren kommer vi i bloggen fördjupa oss i olika delar av klimatplanen och samtidigt titta på vilka svenska miljöpolitiska utmaningar som aktualiseras av den nya inriktningen. I det här inlägget inleder vi bloggserien om EU:s gröna giv med en övergripande bild av planen framåt.
EU:s färdplan för klimatet
Det övergripande målet med den gröna given är att EU skall bli en klimatneutral kontinent år 2050. För att kunna bli det behöver unionen ställa om till en ren och cirkulär ekonomi, återställa biologisk mångfald och avsevärt minska föroreningarna.
Kommissionens färdplan täcker in sju huvudsakliga politikområden:
Ren energi genom möjlighet till alternativa och renare energikällor,
hållbar industri och miljövänligare produktionscykler,
en renare byggsektor,
hållbara transportmedel,
biologisk mångfald genom att skydda känsliga ekosystem,
hållbara livsmedelskedjor och
snabb och effektiv eliminering av föroreningar.
EU-kommissionen har också föreslagit en ”europeisk klimatlag” med syfte att skapa en rättsligt bindande grund för unionens och medlemsstaternas klimatpolitiska åtaganden. I nästa blogginlägg kommer vi titta närmare på den föreslagna klimatlagen och hur den kan användas om man vill verka för en bättre miljöpolitik i EU.
För den som redan nu är intresserad av att vara med och påverka EU:s miljöpolitik så kan vi tipsa om det öppna samrådet om den europeiska klimatpakten som pågår fram till den 27 maj. Läs mer om det här: https://ec.europa.eu/clima/policies/eu-climate-action/pact_en!
Vad är en färdplan?
I EU-kommissionens färdplaner beskriver Kommissionen vad som är syftet med ett visst EU-initiativ, vilka mål man vill uppnå och vilka problem som finns. I färdplanen ingår också en tidsplan där det framgår vilka möjligheter allmänheten har att vara med och påverka utformningen av den nya lagstiftningen och vart man befinner sig i processen.