Del 2 av Klimatplanen - Är det dags för en klimatlag?
Den 4 mars 2020 lanserade Europeiska kommissionen ett nytt förslag om en EU klimatlagstiftning. Förslaget är ett viktigt steg för genomförandet av kommissionens europeiska “Green Deal” (https://www.momentiuslpa.eu/momentiusbloggen/the-european-green-deal-eus-grna-giv), som annonserades i december 2019.
EU: s klimatlagstiftning fastställer ett långsiktig mål för EU:s klimatpolitik och framtida lagstiftning. Den är avsedd att ge investerare och företag större tydlighet och hjälpa till att orientera flödet av kapital till mer hållbara och koldioxidneutrala investeringar.
VAD INNEHÅLLER FÖRSLAGet om DEN NYA KLIMATLAGEN?
Det nya förslaget kommer att ha formen av en förordning som förankrar EU:s mål om koldioxid neutralitet i lag och därmed förbinder EU att kollektivt nå utsläpp av växthusgaser netto noll fram till 2050. Kommissionen uppskattar att befintlig EU-politik och lagstiftningen endast förväntas ge en minskning av växthusgasutsläppen med 60% fram till 2050, så mer drastiska åtgärder krävs för att uppfylla Parisavtalets mål.
För att nå målet, krävs det framförallt att EU: s institutioner och medlemsstater "vidtar nödvändiga åtgärder" på EU-nivå och nationell nivå. Kommissionen kommer att vara skyldig att i framtiden bedöma om alla förslag till åtgärder eller lagstiftning som de föreslår överensstämmer med 2050-målet.
Medlemsstaterna kommer att vara skyldiga att utveckla och genomföra anpassningsstrategier och planer för klimatförändringar. Detta kommer sannolikt att växa i betydelse eftersom effekterna av extremt väder, såsom stormar, översvämningar torka och värmevågor, blir alltmer påtagliga över hela världen. I september 2020 måste kommissionen se över EU:s 2030-mål (som för närvarande är satt till 40 % minskning av växthusgasutsläpp jämfört med 1990-nivåer) och utforska alternativ för att ändra detta till ett mål på 50-55 % minskning.
Senast den 30 juni 2021 måste kommissionen se över hur EU: s lagar som genomför 2030-målet (t.ex. EU-direktivet om handel med utsläppsrätter, direktivet om förnybar energi, direktivet om energieffektivitet och förordningen om delade ansträngningar “effort sharing”) måste ändras för att uppfylla de nya målen för 2030 och 2050. I översynen måste kommissionen överväga att vidta nödvändiga åtgärder, inklusive antagande av lagstiftningsförslag för att ändra lagstiftningen.
Kommissionen ges befogenhet att fastställa en strategi från 2030-målet för att uppnå 2050-målen via "delegerade akter". Detta måste ses över vart femte år. I artikel 9 av förordning fastställs förfarandet för genomförande av dessa delegerade akter. När kommissionen har antagit den delegerade akten ska lagen träda i kraft såvida inte Europaparlamentet eller rådet gör invändningar mot den delegerande akten inom en begränsad tidsram. Kommissionen måste regelbundet se över framstegen mot att uppnå 2050-målet.
Om en medlemsstat inte gör tillräckliga framsteg eller om deras åtgärder är oförenliga med 2050-målet har kommissionen befogenhet att utfärda "rekommendationer". Medlemsstaterna måste ta hänsyn till sådana rekommendationer eller förklara varför den inte har gjort det.
NÄSTA STEG I LAGSTIFTNINGSPROCESSEN
Som en del av sin så kallade "agenda för bättre lagstiftning" uppmanade EU-kommissionen intressenter och medborgare att ge feedback om förslaget till den nya klimatlagen. Ungefär 181 intressenter lämnade in sitt bidrag i förhållande till lagstiftningsförslaget under en åtta veckors period. Bidragen kommer att vidarebefordras till EU-parlamentet och EU-rådet som måste enas om texten för att den skall gå igenom och bli EU-lagstiftning.
Läs mer om förslag till klimatlagen och medborgares synpunkter här:
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1588581905912&uri=CELEX:52020PC0080
https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12108-Climate-Law