Tre viktiga miljömål från EU-domstolen våren 2021

I ljuset av den senaste utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel har jag sammanfattat tre av EU-domstolens viktigaste domar på miljöområdet under våren 2021. De två första kretsar framförallt kring allmänhetens rätt till information om offentliga beslut som rör miljön och klimatet, medan det senare rör skyddet av djurarter i Sverige och utsträckning av tillämpningsområdet för EU:s fågeldirektiv samt EU:s art- och habitatdirektiv.

Domstolen stärker allmänhetens rätt att ta del av handlingar kring miljöbeslut

2021-01-20: C-619/19 Land Baden-Württemberg (Communications internes)

Till följd av att några träd fällts i Stuttgarts slottspark fick EU-domstolen möjligheten att yttra sig över definitionen av begreppet ”internt meddelande”, inom ramen för direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation. Målet kretsade kring huruvida en myndighet kan neka allmänheten att ta del av miljöinformation (handlingar om miljön och miljörelaterade åtgärder), på grund av att den efterfrågade informationen finns i ett ”internt meddelande”.

Domstolen slog fast att begreppet ”internt meddelande” är ett autonomt EU-rättsligt begrepp som skall tolkas i ljuset av dess rättsliga kontext och i enlighet med direktiv 2003/4:s syfte. Med hänsyn till detta anförde domstolen att ett internt meddelande är sådan information som cirkulerar inom en myndighets interna sfär och som inte har gjorts eller borde ha gjorts tillgänglig för allmänheten.

Angående rätten till att ta del av miljöinformation så anser domstolen att en myndighet inte kan neka att tillhandahålla miljöinformation, med hänvisning till att informationen finns i ett ”internt meddelande”, om inte en prövning gjorts av samtliga berörda intressen, t.ex. skall hänsyn tas till allmänhetens ökade medvetenhet om miljöfrågor, det fria meningsutbytet och allmänhetens aktiva deltagande i beslut om miljöfrågor. Därtill slår domstolen fast att medlemsstaterna skall säkerställa att alla beslut om att neka en begäran om miljöinformation skall kunna kontrolleras av den berörde och överklagas i ett administrativt- och/eller domstolsförfarande.

EU-domstolen undantar nationella domstolar från skyldigheten att tillhandahålla allmänheten miljöinformation

2021-04-15: C-470/19 - Friends of the Irish Environment

En irländsk naturskyddsorganisation skickade i juli 2016 in en begäran om miljöinformation till en irländsk domstol med grund i direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation. Organisationen ville ta del av handlingar så som inlagor, edsvurna utsagor, skriftliga yttranden etc. Den irländska domstolen avslog begäran med grund i att irländsk lagstiftning inte möjliggjorde för domstolar att lämna ut den typen av handlingar. Ärendet ledde till ett förhandsavgörande där EU-domstolen prövade huruvida allmänna domstolar utgör ”offentliga myndigheter” inom ramen för direktivets tillämpningsområde.

EU-domstolen resonerade enligt följande: direktivets syfte är att säkerställa allmänhetens rätt till miljöinformation från offentliga myndigheter, direktivets tillämpningsområde sträcker sig dock till myndigheter inom ramen för den statliga och offentliga förvaltningen. Därtill ger direktivet medlemsstaterna en möjlighet att undanta myndigheter som agerar i egenskap av dömande myndighet. Enligt EU-domstolen är det uppenbart att domstolar inte är en del av en stats offentliga förvaltning och, i den bemärkelsen, anser domstolen att unionslagstiftaren inte avsett att inkludera inlagor, yttranden m.m., i domstolsprocesser, inom ramen för direktivets tillämpningsområde.

Med hänsyn till detta slog EU-domstolen fast att domstolar faller utanför begreppet ”offentlig myndighet” vad gäller direktiv 2003/4:, samtidigt noterar domstolen att det inte finns något som hindrar att medlemsstaterna tillämpar en nationell lagstiftning som ålägger nationella domstolar en skyldighet att tillhandahålla miljöinformation till allmänheten.

Domstolen utökar fågeldirektivets och habitatdirektivets tillämpningsområde

2021-03-04: C-473/19 Föreningen Skydda Skogen mot Länsstyrelsen i Västra Götaland

Under 2016 planerades en trädavverkning i Härryda kommun. Ett flertal naturskyddsorganisationer överklagade beslutet till Mark- och Miljödomstolen i Vänersborg och hävdade att beslutet var felaktigt eftersom Sveriges implementering av dels direktiv 2009/147/EU om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet), dels direktiv 92/43/EEG om bevarande av vilda djur och växter (habitatdirektivet) är/var bristfällig. Följt av en begäran om förhandsavgörande fick EU-domstolen möjlighet att pröva omfattningen och tillämpligheten av de två direktiven.

Domstolen slog fast att fågeldirektivet etablerar att generellt skydd för fåglar och, tillskillnad från hur Sverige implementerat direktivet, inte bara för de särskilt utsatta arter som listats i direktivets bilaga. Vidare så anser domstolen att habitatdirektivet också omfattar alla arter och inte bara sådana djurarter vars bevarandestatus kan påverkas negativt. Slutligen slog domstolen fast att det skydd som habitatsdirektivet etablerar inte heller påverkas av antalet djur som påverkas inom ett område, dvs. prövning skall ske i enlighet med habitatsdirektivet oaktat om det rör sig om ett djur eller 1000.