Sverige diskriminerar europeiska bolag?

Sverige vidhåller sin position i regeringens svar till kommissionens motiverande yttrande, att det inte kan anses vara diskriminerande att utländska tjänsteleverantörer måste registrera sig för F-skatt, trots att de inte är skatteskyldiga i Sverige.

Under sommaren fortsatte den rättsliga sagan, som vi under våren uppmärksammade i Dagens Juridik, kring förändringarna i den svenska skatteförfarandelagen. I slutet av maj skickade EU-kommissionen ett motiverat yttrande till regeringen som, något förenklat, är det sista processuella steget kommissionen kan vidta mot en medlemsstat innan de för talan mot medlemsstaten i EU-domstolen i Luxembourg.

Tvisten mellan kommissionen och den svenska regeringen handlar om att svenska företag som köper tjänster av ett europeiskt bolag ska dra av 30 procent i preliminärskatt på ersättning för arbete som utförs i Sverige, om den europeiska tjänsteleverantören inte är registrerad för F-skatt i Sverige. Avdraget på ersättningen ska enligt reglerna alltid göras, även om det europeiska bolaget inte är skatteskyldigt i Sverige. Efter en administrativ process vid Skatteverket på upp till två år kan den europeiska tjänsteleverantören få tillbaka de avdragna pengarna.

Detta leder till att europeiska bolag antingen måste genomgå en betungande administrativ process för F-skatt registrering eller att de drabbas av en betydande likviditetsnackdel till följd av att de inte får full ersättning för sina tjänster. De europeiska tjänsteleverantörerna kan dessutom samtidigt vara skatteskyldiga för samma arbete i det land där de har sin skatterättsliga hemvist.

Enligt kommissionen utgör de aktuella reglerna indirekt diskriminering eftersom det försätter utländska tjänsteleverantörer i en missgynnad ställning jämfört med inhemska aktörer. I det sammanhanget är det värt att påminna om att medlemsstater under vissa förutsättningar får vidta inskränkningar av den fria rörligheten om de har ett berättigat mål och är motiverat av tvingande skäl av allmänintresse. Det följer av EU-domstolens rättspraxis att säkerställandet av en effektiv skattekontroll kan vara sådana tvingande skäl, men enligt kommissionen är de svenska reglerna oproportionerliga och går långt utöver vad som är nödvändigt.

Utifrån regeringens svar till kommissionen från mitten av juli, delar regeringen inte bilden av att reglerna strider mot den fria rörligheten för tjänster, bl.a. med hänsyn till att även svenska aktörer måste ansöka om F-skatt och att statistik visar att antalet europeiska tjänsteleverantörer som verkar i Sverige ökar, varför reglerna enligt regeringen inte kan anses avskräcka europeiska aktörer från att verka i Sverige.

Kommissionen uppmanade regeringen i det motiverade yttrandet att inom två månader vidta åtgärder för att undanröja hindret mot den fria rörligheten. Att döma av regeringens svar kommer det dock inte bli aktuellt med några ändringar av de svenska reglerna, därmed är det troligt att EU-kommissionen kommer vidta rättsliga åtgärder mot Sverige och att frågan slutligen kommer avgöras av EU-domstolen i Luxembourg.

Vi arbetar regelbundet med europeiska tjänsteleverantörer som verkar i Sverige och ser vilka problem som uppstår till följd av F-skatt reglerna. Kontakta oss om du behöver rådgivning kring F-skatt eller om du vill veta mer om EU-kommissionens överträdelseärende mot Sverige.