Svenskarna positiva till EU men tror inte att man kan påverka, kommentar till SOM-institutets undersökning
Sieps presenterade i onsdags (9/6) SOM-institutets årliga undersökning/rapport om svenskarnas inställning till EU. Årets resultat visade, trots en viss nedgång under pandemin, på ett fortsatt högt stöd för EU bland svenskar. Samtidigt är de flesta emot ett ytterligare utökat EU-samarbete.
56 % av svenskarna är i huvudsak för EU-medlemskapet medan bara 17 % tycker det skulle vara bra om Sverige lämnade. Ett argument som ofta lyfts fram som förklaring till EU-skepticism är att EU påstås lida av ett demokratiskt underskott. Motsatsvis skulle då det höga stödet för EU i Sverige kunna förklaras av att 59 % av svenskarna har svarat, i årets undersökning, att de är nöjda med demokratin i EU. Det är den högsta noteringen någonsin och en dubblering sedan den första undersökningen 1999.
Trots den höga nöjdheten med demokratin i EU så har svenskarna ett mycket lågt förtroende för EU-kommissionen och Europaparlamentet. Bland Sveriges befolkning är det strax under 25 % som har ett högt förtroende för två av EU:s viktigaste institutioner, det måste dock noteras att även detta är en dubblering jämfört med undersökningen från 1999 och, som referens, är andelen med högt förtroende för Sveriges riksdag strax över 40 %. Det låga förtroendet för kommissionen och parlamentet tyder dock på en alltjämt uppfattad distans från svenska medborgare gentemot EU:s institutioner. Detta ges dessutom uttryck i att väldigt få svenskar vill se en ökad integration mellan EU:s medlemsländer. I Sverige är det bara 15 % som vill att EU skall ha en gemensam finanspolitik och bara 14 % som vill att EU skall utvecklas i en mer federal riktning och lika få är det som vill att Sverige skall införa Euron.
Det är onekligen en paradox att en stor majoritet är så nöjda med EU-medlemskapet och att förtroendet för den europeiska demokratin är rekordhögt, samtidigt som nästan inga som vill se ett utökat samarbete eller ökad integration mellan medlemsstaterna, framför allt är det få svenskar som vill ge Bryssel ett ökat mandat. Men varför är det så?
Kanske ligger svaret i att det bara är 29 % av svenskarna som anser att det svenska EU medlemskapet bidrar till att kunna påverka EU:s utveckling, dvs. många svenskar anser inte att de har möjlighet att påverka EU:s politiska utveckling.
Utifrån ett sådant perspektiv är det inte svårt att förstå varför många vänder sig emot ökat samarbete eller ökad integration, även om man är nöjd med det samarbete som finns. Folk vill med rätta vara med och påverka. Detta bjuder dock in till ytterligare en paradox, nämligen att EU:s institutioner, initiativ och lagstiftningsprocess erbjuder ganska goda (i många fall bättre än det svenska systemets) möjligheter för medborgare, företag och organisationer att vara med och påverka utformningen av EU:s politik och lagstiftning.
Inom EU-strukturen finns det ett stort antal forum där samhället bjuds in att medverka utöver valet till europaparlamentet: bl.a. möjlighet till medborgarinitiativ, delta i samråd och öppna konsultationer, lämna in yttranden kring befintlig lagstiftning, delta i medborgardialoger, skicka framställningar till europaparlamentet, lämna in klagomål till EU-kommissionen eller yrka på förhandsavgöranden i domstol. Allt detta är dock inte okomplicerat, vissa forum mer komplexa än andra och tillgängligheten kan förbättras, men faktum är att EU-systemet erbjuder en rad möjligheter för de som vill vara med och påverka.
Det är utifrån denna paradox som vi startade Momentius Legal Public Affairs, att många upplever att EU är komplext, långt bort och att man inte kan påverka samtidigt som det finns stora möjligheter att göra just det. Vårt mål är att bidra till att fler individer, företag och organisationer skall kunna vara med och påverka EU:s utveckling. Det tror vi kommer öka förtroendet för EU:s institutioner och bidra till en positiv utveckling i förhållandet mellan svenska medborgare, företag och organisationer, och EU. Vi tycker det är viktigt att samhällets aktörer får möjlighet att nyttja de möjligheter som faktiskt finns.
Martin Enquist Källgren
Partner, Momentius LPA